Hoppa till innehåll

Kemikalier som orsakar cancer

EU arbetar ständigt för att ta reda på vilka kemikalier som orsakar cancer. Det är känt att vissa kemikalier orsakar sjukdomen och de är strängt kontrollerade enligt lag för att skydda personer som kan exponeras för dem.

De flesta känner till att några vanliga saker i vår vardag orsakar cancer – till exempel tobaksrök och ultraviolett strålning från solen.

Asbest är ett annat välkänt exempel, och därför är användningen av det strängt kontrollerad. Tobaksrökning är den huvudsakliga orsaken till lungcancer, men exponering för asbest är också en av de viktigaste arbetsrelaterade riskfaktorerna för att utveckla lungcancer. Det finns emellertid många fler ämnen som de flesta av oss aldrig har hört talas om, men som av EU klassificeras som cancerframkallande.  

Risk och exponering för kemikalier

Om du är orolig för att exponeras för cancerframkallande ämnen, så är det viktigt att veta att en klassificering inte nödvändigtvis betyder att det finns skäl att oroa sig för att använda en produkt som innehåller det ämnet.

Om du kommer att utveckla cancer beror alltid på både dosen och exponeringen – med andra ord, hur mycket av ämnet du är i kontakt med, hur ofta och på vilket sätt.

Om ämnet inte släpps ut i miljön, eller om vi inte exponeras för det, så utgör det ingen risk för oss. Du får inte cancer av att hålla i ett paket cigaretter, men om du röker många av dem under en lång tid kanske du får det.

Sannolikheten för att få cancer av en specifik kemikalie beror på flera faktorer, inklusive:

  • typen av kemikalie som du exponerades för,
  • hur stor dos du exponerades för,
  • hur ofta, när och hur du exponerades,
  • hur länge du exponerades för kemikalien.
  • ditt allmänna hälsotillstånd och dina gener,
  • möjlig exponering för andra ämnen som kan orsaka cancer.

Vad EU gör

När det finns evidens för att ett ämne orsakar cancer, så klassificeras det som ett sådant. Detta leder till begränsningar avtalade på EU-nivå om hur de kan användas.

EU arbetar ständigt för att ta reda på vilka ämnen som kan orsaka cancer och andra skadliga effekter. Företag lämnar information om kemikalierna de använder. Sedan gör Echa en sållning och prioritering av de ämnen som är viktigast, t.ex. sådana som används mycket och potentiellt kommer i kontakt med konsumenter, arbetstagare eller miljön. Om du vill veta mer om hur lagstiftningen fungerar, kan du läsa sidan Hur kontrolleras kemikalier?

Exempel på kemikalier som man vet orsakar cancer:

 

1,4-diklorbensen (DCB) har använts i åratal i luftfräschare och luktborttagare på allmänna toaletter, i hemmen och på kontor. Numera vet vi att det kan orsaka levercancer och därför är det förbjudet för dessa användningsområden inom EU. Förbudet gagnar inte bara konsumenter som använder luftfräschare i sina hem utan även dem som arbetar i lokaler där luftfräschare används.

Ett annat exempel är kemiska föreningar som kallas azofärgämnen, vilka kan frisätta cancerframkallande kemikalier som kallas aromatiska aminer. Sedan 2003 har azofärgämnen varit begränsade i textil och lädervaror som kommer i kontakt med huden.

När ett ämne klassificeras i EU som cancerframkallande, så hamnar det oftast under en restriktion som förbjuder försäljning av det till konsumenter. 


Route: .live2