Växthuseffekten

Solstrålning består av synligt ljus såväl som av ultraviolett, infrarött och andra typer av strålning som är osynliga för det mänskliga ögat.

Ungefär en tredjedel av strålningen som träffar jordatmosfären reflekteras tillbaka ut i rymden av moln, is, snö, sand och andra reflekterande ytor. De andra två tredjedelarna tas upp av jordytan och atmosfären. När marken, haven och atmosfären värms upp avger de energin som infraröd värmestrålning, vilken passerar genom atmosfären.

Värmefångande gaser som koldioxid (CO2) tar upp denna infraröda strålning och hindrar den från att lösas upp i rymden, och det är detta som ger upphov till det vi kallar växthuseffekten.

Ansamlingen av CO2 och andra växthusgaser i atmosfären är den dominerande drivkraften bakom klimatförändringarna på senare tid.

Växthusgaser som framställs av människan

CO₂ beräknas stå för 64 procent av den globala uppvärmningen som beror på människan. Andra växthusgaser frisätts i mycket mindre mängder men utgör ändå ett betydande bidrag till den totala uppvärmningseffekten, eftersom de är mycket bättre värmefångare än CO₂. Detta är fallet med metan (CH₄), som står för 17 procent av den globala uppvärmningen som beror på människan, och kväveoxid (N₂O), som står för 6 procent av effekten.

Växthusgaserna som beror på människan och deras källor är:

• CO₂ från förbränning av fossila bränslen (kol, olja och gas) – används vid elproduktion, transporter, inom industrin och i hushållen – och förändringar i markanvändning så som avskogning;
• CH₄ från jordbruk och avfallsdeponier;
• fluorinerade växthusgaser – så som hydrofluorkarboner (HFC), perfluorkarboner (PFC), svavelhexafluorid (SF₆) och kvävetrifluorid (NF₃) – som används inom industrin.

Vad gör EU för att minska klimatförändringar?

EU agerar på många olika nivåer. Ett exempel är fluorinerade gaser som bidrar mindre än CO2 men ändå är ett särskilt problem när det gäller att åtgärda klimatförändringar. De används i flera olika typer av produkter, t.ex. i kylaggregat och utrustning för luftkonditionering och värmepumpar. Ytterligare exempel är PFC:er som används i kosmetika- och läkemedelsindustrierna, och SF6 som används för att isolera gas.

Även om fluorinerade gaser släpps ut i atmosfären i mindre mängder än andra växthusgaser, så är de oerhört potenta – de producerar en uppvärmningseffekt som är 23 000 gånger större än den för CO2.

Därför har EU beslutat att kontrollera användningen av dem. EU-förordningen om fluorinerade växthusgaser har som mål att minska unionens utsläpp med två tredjedelar jämfört med nivåerna 2014. Detta initiativ är en del av EU:s totala mål att minska utsläppen av växthusgaser med 80–95 procent under 2050 jämfört med nivåerna 1990.

Kemikalier finns överallt – även som en del av lösningen

Kemikalier är inte bara en del av problemet – de är även en del av lösningen. Hållbara energikällor som solenergi bygger på kemisk innovation och använder t.ex. nanomaterial.

En av de största utmaningarna med förnybar energi är hur man ska kunna öka dess livslängd med hjälp av energiförvaringslösningar. De bästa förhållandena för solpaneler är t.ex. i öknen, men det är inte där som de flesta människor bor. Vindkraftverk producerar energi även om natten, och det är då som vår energiförbrukning är som lägst. Med andra ord, tekniker för att förbättra lagring och transport av energi är ett av de viktiga forskningsområden där det behövs innovation.

Läs mer

• Causes of climate change – Europeiska kommissionen
• Climate change mitigation – Europeiska miljöbyrån
• Climate change adaptation – Europeiska miljöbyrån