Why we care about ‘forever chemicals’ and why you should too - Chemicals In Our Life

Varför vi bryr oss om ”evighetskemikalier” och varför du också borde göra det

PFAS-ämnen har använts i konsumentprodukter sedan 1940-talet. De är ytterst långlivade, ansamlas i miljön och vissa av dem också i våra kroppar. Det är därför de ibland kallas ”evighetskemikalier”. Undersökningar visar att en del av dem är skadliga för hälsan och leder till allvarliga sjukdomar som cancer och leverskador. Den goda nyheten är att EU vidtar åtgärder för att minska dess användningen.

Du har kanske aldrig hört talas om dem, men du har helt säkert kommit i kontakt med PFAS-ämnen, eller polyfluorerade och perfluorerade alkylsubstanser som de egentligen heter. Det rör sig om en grupp industriellt framställda kemikalier som är så vanliga inom industrin och tillverkningen av konsumentprodukter att de har hittats i regnvattnet, dricksvattnet och grundvattnet. En del av dem har till och med påträffats i blodet hos personer i Europa och USA, enligt biologiska övervakningsstudier.

Flera av PFAS-ämnena har allvarliga negativa effekter på hälsan och bryts inte ner i miljön. I stället förorenar de livsmedel, djurfoder och dricksvatten överallt där de används. Dessutom är de många: det finns över 4 700 PFAS-ämnen listade i OECD:s globala databas, och en gemensam egenskap hos dem alla är deras mycket höga persistens, vilket betyder att de är långlivade. Även om vi slutade tillverka dem i morgon skulle de ändå finnas kvar i generationer. Faktum är att det inte finns några andra industriellt framställda kemikalier som finns kvar i miljön lika länge som PFAS-ämnena. Det är därför de brukar kallas ”evighetskemikalier”.

Var finns PFAS-ämnena?

PFAS används i många olika produkter och tillför användbara egenskaper, till exempel i regnkläder för vatten- och oljeavstötande egenskaper, men även i skumsläckare och brandsäkra kläder, i non-stickbeläggningen i stekpannor och kastruller, i livsmedelsförpackningar såsom mikropopcornspåsar och många snabbmatsförpackningar, i kosmetika, möbeltyger, ytbehandlingar för andra textilier och mattor, målarfärg, förkromningsmedel, solpanelfilm, byggnadsmaterial såsom beläggningar på metaller och keramiska plattor – för att nämna några.

Hur påverkar PFAS-ämnena vår hälsa?

Den omfattande användningen av PFAS har redan i dagsläget allvarliga miljöeffekter. Studier har visat att PFAS har förorenat dricksvattnet och jordarna i Europa och USA, och ett flertal olika PFAS-ämnen har återfunnits i blodet hos nästan alla de amerikanska medborgare som testats för detta. PFAS är ingen nyhet, de har använts sedan 1940-talet och eftersom de inte bryts ner har de redan haft lång tid på sig att ansamlas i vår miljö, i oss människor och i djur. Detta kommer att få allvarliga konsekvenser för vår hälsa. Undersökningar har visat att vissa PFAS-ämnen leder till höjda kolesterolvärden, nedsatt immunförsvar, njur- och testikelcancer samt leverskador.

Hur undviker man PFAS-ämnena?

Det är inte lätt att helt undvika PFAS eftersom de används till så många olika saker. Du kan få i dig PFAS via maten, dricksvattnet, kläderna du har på dig, kosmetika och många andra av de produkter vi räknade upp ovan. Det finns dock några få saker du kan göra för att minska kontakten med de här ämnena. Du kan till exempel köpa produkter som är miljömärkta eller sådana där det klart anges att de är PFAS-fria.

Vad gör EU åt detta?

Tillverkning och användning av en del PFAS-ämnen har redan begränsats genom EU:s kemikalielagstiftning. Flera av EU:s medlemsstater har föreslagit ytterligare begränsningar av perfluorerade karboxylsyror, som är en typ av PFAS-ämnen. Echas vetenskapliga kommittéer stöder de här förslagen och ställer sig även bakom en begränsning.

Dessutom genomför Echa och Europeiska kommissionen studier av PFAS-ämnen i brandskum och brandtextilier.

I kandidatförteckningen över ämnen som inger mycket stora betänkligheter (SVHC) enligt Reachförordningen finns det också ett flertal PFAS-ämnen. Kandidatförteckningen är det första steget mot att kontrollera ämnena genom det tillståndsförfarande som krävs enligt Reachförordningen. Den är också ett incitament för företagen att hitta säkrare alternativ som kan ersätta ämnena som finns i förteckningen. Flera PFAS-ämnen håller på att undersökas närmare och kommer eventuellt att testas vidare.

Användning av perfluoroktansulfonsyra (PFOS) och dess derivat och andra ämnen som kategoriseras som PFAS har redan begränsats inom EU. En rad medlemsstater och Norge har föreslagit begränsningar av flera andra PFAS-ämnen.

I Echas databas finns det över 2 000 PFAS-ämnen som säljs i EU. Eftersom de här ämnena är så många har Echa sedan 2014 analyserat dem gruppvis för att påskynda processen.

Podcast: How is the EU making sure PFAS chemicals don’t stick around?

Interview with Bjorn Hansen, ECHA's Executive Director about poly- and perfluoroalkyl substances (PFAS). Where exactly are they used, what are the concerns and what is the EU doing about them? Listen to our podcast to find out!

Läs mer

Infographic

Läs också